Julen är slut men jag är relativt pigg. Jag sover iofs till 12 varje dag och är fortfarande trött då jag tvingar mig själv att stiga upp men så brukar det vara.

Kom precis hem från Disney on Ice. Små polacker mimade till förinspelade svenska Disney-citat och åmade sig i glittriga kortnummer av Disney-klassiker medan de sålde blinkande pinnar till ockerpriser utanför dörrarna. Det var skoj. Alla var så duktiga så och det var underhållande. Minus för det läskkladdiga golvet dock som de inte brytt sig om att städa emellan föreställningarna.

Kom tillbaka till Stockholm i förrgår efter ca 2 veckor i Linköping. Även denna jul blev traumatiserad då vi fick reda på att Dans mamma hade cancer. Han stannade hemma och hela julen gick i en något dämpad ton tills vi sedan fick reda på att "Nej, det var ju inte cancer. Hoppsan. Jaja, det såg ut som det då. Var glad att du får leva istället." Läkare vet hur man sprider julstämning...

Vi firade stort istället på nyår då Dan kom ner och joinade festen tillsammans med Stefan & co, mamma och Monika. Han drunkade nästan i sitt jättestora ölglas och det nog mest tack vare det jag lyckades spöa honom i biljard.

Fick massa fina paket av massa fina människor oxå. Hemgjort godis i mängder, Harry Potter-boken, vågtång, Pandora-berlocker, smycken, 6 st Mine-glas ifrån Kosta Boda, benvärmare, ljusstakar m.m.

Passade även på att shoppa lite mellandagsrea i en stad jag klarar av att vistas i då det kommer till såna tider. Stockholm är ett helvete bara det blir helg typ, Linköping är mer min typ av shoppingstad.

Fick även en massa skrivet i min bok. Kreativiteten flödade fritt (med en knuff i rätt riktning så) så snart jag fick lite ledigt igen.

På måndag börjar skolan. Jag har precis slängt ut 2360 kr på ett terminskort (OUCH!!!) och är fit for fight igen. I mars har vi vårföreställningen (det är väl fan inte vår i mars???) och jag hade väl tänkt att försöka komma på nåt roligt nummer. Boka upp er i tid (ta hela mars för säkerhets skull) och kom och kolla vetja!

Julföreställningen gick bra. Vi cirkusade loss i grälla kostymer och glittriga sminkningar. Jag fick en riktigt ond ormtjuserskelook och fann mitt sanna jag i en illrosa haremskostym. Vi använde alla ljuseffekter som fanns, kastade in lite rökmaskin och dansade järnet. Det var jätteskoj!

Idag har vår repvecka börjat så smått. En av medlemmarna i min sexmannagrupp - jag nämner inga namn - har dock som vana att dyka upp endast ibland. Så vi skiter i henne...

Stegen börjar sitta, musiken kommer på plats och idéer börjar ta en fast form. Våra kroppar kommer hem blåslagna och ömma men ändå ganska nöjda eftersom vi gör framsteg.

Se nedan min tjusiga blåtire-axel efter för mycket rullande på golvet framåt och bakåt. :)

För er som är intresserade så har vi föreställningar 13/12 kl 19.00 och 14/12 kl 12.00 och kl 19.00. Vet inget om biljetter och priser än men det lär bli värt vartenda öre. ;)

Missa inte min sjögräs-dans!

Har adventspyntat i helgen. Lite julstjärna och lite ljusstakar för att liva upp i vintermörkret. Jag är dock rädd för stjärnan i papper och bevakar den noga hela tiden så den inte ska börja brinna.

Julklappar är ganska klart. Blev inte så fattig som jag trodde i december så alla ska nog kunna få något iallafall. :)

Var på bio i helgen. Tog lite egen-tid och flydde huset för att söka lugn och ro i biomörkret under lördagseftermiddagen. Såg Stardust och mumsade popcorn alldeles ensam på rad nr 2. Det var supermysigt. Filmen var bra och det var alldeles lagom lite folk. Ska gå och se Guldkompassen snart oxå har jag bestämt.

Kommer hem i jul under ca 1½ vecka. Först till kvarn får första tjing på min lediga tid så line up, ladies and gentlemen för jag återvänder snart och vill umgås. :) Anländer 21/12 har jag för mig och returnar 3/1.

Borde finnas massor att berätta men det känns som att det är så mycket att det inte blir nånting alls istället... Jaja, jag prövar väl. Förresten, visst kan man säga 'pröva' och inte bara 'prova'? Fick höra att det var nåt dialektalt men jag säger ofta 'pröva' och jag kan ju inte ha fel...

Hade ju höstlov då v 45. Slappade dag 1, 2 och 3 och reste hem till Linköping de resterande dagarna. Försöker moffa in alla jag ville träffa på de fyra dagarna och trodde jag skulle ha plenty of time men det blev mer "Du får förmiddagen, du kan få lunchen, vi kan ses en halvtimme på kvällen, jag klämmer in dig mellan gryningen och frukosten..." Men jag hann med jobb-people, Linda-snuffis, Lisa-gumman (numera BDSM-Lisa), mamma, pappa, Jimmy och Ammi.

Kom hem utvilad och med ett Hello Kitty-örngott i bagaget. Lade fram ett förslag till Dan om att vi nu måste skaffa matchande Hello Kitty-bäddset och fick klartecken.

Var och tittade på dekadent pjäs med Lisa i huvudrollen. Det var mycket grova uttryck man inte väntar sig att höra från så väna kvinns men på det hela taget en roande afton. Mellanspelet var superbt och väldigt djupt...

Jag klädde ut mig till gudinna runt Halloween. Mest för mitt eget höga nöjes skull eftersom jag inte var på Halloween-fest och jag var ensam utklädd. Ifall inte Dan var utklädd till mysmupp i raggsockor och mjukisbrallor... Kanske måste fråga så att han inte är ledsen för att jag inte komplimenterade hans kostym...

På lördag ser det ut som att jag kanske får åka skridskor igen. Alla dessa år av längtan och väntan ska äntligen ge utdelning. Får jag bara åka skridskor igen kan jag dö lycklig.

Hade forumträff förra helgen. Snälla människor kom hit och gästade Casa del Lindell-Hörning under 3 dagar och lördag-kvällen resulterade i mästerligt utförd Isfolks-teater. Jag regisserade 'Nattens Demon' och 'Trollbunden' och tog min Bergman-roll på stort allvar. Dan spelade många karaktärer med förvånansvärt lite variation. Alla hans karaktärer var nämliga höga på diverse substanser. Han spelade dock flummig väldigt övertygande. Nedanför finns våra insatser dokumenterade och jag är inte bara i vägen, jag spelar faktiskt stormdemon och virvlar med inlevelse. Capische?

Får mycket positivt i skolan nu. Min jazz-lärare tyckte jag hade stor potential, får massa bra kommentarer och Dan tycker jag har blivit graciös som en älva. Verkar gå åt rätt håll. I december är det uppvisning av det mindre slaget. Håller för tillfället på med min kompositionsdel som ska bli runt 1 minut lång. Läraren är lite tidsoptimist men jag hoppas att han inser att det bara är ett par veckor kvar och att det är dags att sätta lite fart.

Idag på extra-jazzen fick vi förresten öva på olika lyft och konstiga rullningar på golvet, det var jätteskoj. Ska praktisera de på Dan snart så jag kommer ihåg dem.

Värkrapport:

Min värk har gått över i knän och anklar (Tack Gud!) och det enda jag kan gnälla över för tillfället är lite ont i huvudet...

Kan det vara så att jag är helt frisk och ickesönder? *kors i taket*

Förra helgen var jag på workshop i barndansmetodik. Jag var i skolan mellan 9-16 både på lördag och söndagen och lekte 4-åring. Det var skitkul. Läraren var helt underbar och sa så mycket bra saker att jag blev helt snurrig i huvudet av nytänkande och hög moral. Charmigt att se sina klasskamrater leka rasistiska och könsfixerade dagisbarn oxå. Inte något man är så van vid annars.

Det jobbiga var bara att vi gick sammanlagt 12 dagar i sträck i skolan. Jag vet inte om tröttheten kommer nu för jag är helt slut i huvudet och känner mig känslomässigt massakerad. Jag är stundtals apatisk och ohågad till allt som innebär rörelse av något slag.

Imorse återkom mina små lägenhetsspöken och skrämde upp mig. Jag somnade om efter att Dan åkt till London men vaknade efter bara 20 minuter igen, lagom dåsig och förvirrad. Då jag försökte öppna ögonen hörde jag en mansröst prata snabbt bredvid mig fast jag förstod inte ett ord, det var bara massa nonsens. Skitkul att vakna till det liksom. Han lät dessutom ganska arg så nu kommer jag inte våga somna ikväll. Jag tycker inte om spöken.

I helgen var Lisa och Linda här och höll mig sällskap. Jag var nog inte alltför rolig efter min mastodontvecka i skolan och ville mest sova på kvällarna men jag hoppas att jag bidrog med något iallafall.

Linda fick en prinsesstelefon i försenad present så nu kan vi ringa till varandra för jag har en likadan.

Nu i helgen är det min tur att fara hem till Linköping och hälsa på. Känner att jag behöver föräldraomsorg och en stund med riktiga människor som kan mig och som vet hur jag funkar.

Det är jobbigt att skapa en helt ny tillvaro har jag märkt. Det är kämpigt för själva hjärtat på nåt sätt. Nya människor, nytt hem, ny vardag, nytt sätt att leva och nya personer att leva med.

Jag var fan mycket stabilare då jag bodde själv. Nu är jag värsta lipsillen i jämförelse. Man skulle va en kaktus... De vet liksom inte när de flyttas till ett nytt ställe, de bara står i sin kruka och mår bra. De har inga ögon så de kan inte se omgivningen och märker således inte vart de är. Det enda de märker är kanske om de byter ägare och den nya ägaren struntar i att vattna dem. Då blir de nog lite ledsna... 

Jag känner mig ensam här i stora staden. Kom och hämta mig ett litet tag och ta hand om mig. Jag tar inte stor plats.

Grattis till min bästa vän Linda som fyllde ärevördiga 22 år i fredags.

Grattis till mamma som ska åka till Thailand och som fyller 22 oktober.

(Hmmm... Mamma fyller 22:a och Linda fyllde 22 år... jag anar en komplott)

Grattis till pappa som har fått ett jobb.

Grattis till Jimmy som har funnit love i denna kalla lilla värld.

Grattis till Dan som blev bokmässans huvudattraktion i helgen och sålde slut på alla sina böcker.

 Var i Göteborg i helgen och latade omkring på bokmässan på lördagen. Dan blev stormad av galna fans och hann knappt mer än sätta sig så var alla hans böcker slut. Jag blev avundsjuk och således inspirerad att göra ännu en raid mot min egen bok.

Köpte söta vantar i Nici-ståndet och en present till Linda.

Mötte mitt livs energidrycks-kärlek: V - den gröna ängeln. Jag måste ha mer.

Skador för tillfället: Allmänt deppig, humörsvängningar och ont i knän och fotleder. Även stressad som satan.

Idag har jag lärt mig att göra sneda bakåtkullerbyttor alldeles på egen hand. Nu har jag ont i axeln.

Och på baletten hade vi sparkat den galna tanten som drog mig i huvudet och återfått den söta lilla Nya Zeeland-läraren som kvittrar 'Good Girl' stup i ett så man får känslan av att befinna sig på ett hunddagis. Men hon är bra.

I helgen var jag på stan och shoppelishoppade. Jag kom hem med en jättepåse. Bl.a ett linne jag kommer använda 2 ggr och sen glömma bort (gör inget, det kostade bara 99 kr) och jättefina nya assietter. Jag vet inte om Dan förstod syftet med 2 olika uppsättningar assietter men jag improviserade ihop en rimlig anledning till att det borde räknas som ett måste och han orkade inte försöka se igenom den. Så länge jag ler och har ett urringat linne på mig så går han på det mesta. Feminist som fan, här tror vi på lika könsroller...

Imorrn har vi förresten varit tillsammans i 4 år. Det trodde ni inte. Ska jag vara ärlig så vet jag inte om jag hade väntat mig det heller men här står jag nu; stadgad och rynkig.

Vi ska fira på min håltimme där jag hinner vara hemma i ca en timme och äta köttbullar från gårdagen. Känns skönt att romantiken inte har dött bara för att man har blivit sambo...

Om 4 dagar fyller min kompis Linda år. Hon kommer att få superfina presenter. *gnuggar förväntansfullt händerna*

I helgen ska vi på bokmässa. Jag ska gå runt naken och stjäla uppmärksamheten från Dan eftersom ingen kommer bry sig om mig eftersom jag ännu inte satt min fotspår i kulturhistorian och blivit erkänd som Sveriges bästa författare...

Jag vill oxå ge ut en bok... eller två... Mina böcker är skitbra!!!

Dagens fråga: Är köttbullar som popcorn? Godare dagen efter?

Idag är jag sjuk! Jag har en mysig begynnande förkylning plus att min axel, armbåge och lårmuskel är ur funktion typ. Armbågen är av dem glamourösa sorten - Jag sträckte på mig och snurrade runt i ett för trångt kök och drog den där otäcka smärtknölen rakt i dörrkarmen. Svinont!Jag har på känn att den här bloggen inte kommer komma undan att jag klagar på olika krämpor jag drar på mig mellan varje gång. Kan lika gärna kalla den för 'En Sjukpensionärs Iakttagelser' eller nåt sånt. Skitkul att läsa om blåsor på stortår eller träningsvärk i skinkmuskeln i all evinnerlighet... Då ska det ju vara ordentliga skador som drar uppmärksamheten till sig. Något i stil med "Idag på baletten förlorade jag min ena arm. Det fanns inget de kunde göra förutom att amputera efter en hemsk plié-övning som gick fruktansvärt fel..."

Jag tror jag succesivt ska börja överdriva så inget tröttnar på att läsa...

Ikväll är det sambokväll. Denna onsdag så har programmet två höjdpunkter: Familjesushi i soffan och sedan bio. Ska se 'Underbar och Älskad av alla'.

I helgen var Linda här och hälsade på. Vi lallade omkring på stan och stalkade Amy Diamond i Rålambshovsparken. Rå-lamb... Råa lamm... Nice park...Det var skoj att få lite kvinnlig färgring i huset igen. Alltid roligt att umgås med en väninna. Vi broderade kattungar och grälla sidenband på små vetekuddar och knypplade vänskapsband i olika toner av blått. Jag blev mest nöjd med den i indigo...Nejvars. Vi spelade barnspel och åt chips mest. Men det var fan så skoj ändå.

 

... åtminstone inför brevbäraren så han slutar stöta på mig...

Mitt namn står prydligt fasttejpat på dörren nu och jag är in da house på riktigt.

 

Imorrn kommer Linda. Jag har under kvällen hunnit få utbrott på att det är stökigt fast det var nog ingen som förstod. Det var därför iallafall. Det finns ju för fan ingen plats för saker man vill ha undan för det ligger ensamma flytdynor överallt som ska se till att barnen drunknar snabbt och smärtfritt, liggandes på ena sidan.

 

Är totalt slut. Mitt huvud är slut, min kropp är slut och mitt liv är... inte riktigt slut, det lallar på som vanligt men jag orkar inte ta någon notis om det nu när mina knän och axlar är mörbultade av för mycket sälande på golvet – jag är ungefär lika smidig som ett stelopererad kaktus utan ben då jag ska ner där och kravla.

 

Jag är trött... Vill nog sova snart. Kl är 20 över 8 på kvällen. Ganske lame av mig att lägga mig nu. Bara penchisar som gör det och folk i andra länder där kl är runt 11-12 kanske...

 

Jag har fan inget spännande att berätta. Är fortfarande happy för min turneringsvinst och försöker leva på den lyckan tills nåt nytt spännande händer.

 

Dagens fråga: Bara för att man går i skolan frivilligt så måste det väl inte betyda att man vill gå i skolan 12 dagar i sträck.

Moahahaha!!!! I’m a genius! Jag återvänder till Stockholm och blir hyllad som en hjälte några timmar senare!

 

Dan övertalade mig att ställa upp i en gratis pokerturnering och pröva lyckan istället för att slöspela min intelligensbefriade muppstil. Sagt och gjort; Jag satte mig, halvsur och gnölig, vid datorn kl 20 och satte igång. 2 sekunder efter att turneringen börjat så får Dan ett utbrott i rummet bredvid då han förlorar hela sin stack med AA (ess/ess för er som inte är så bevandrade i dessa komplicerade termer) och kommer näst sist (jag led med honom – faktiskt – det var bara otur) men jag fortsatte spela för att försvara familjeäran. Jag sitter där och gnetar och spelar med endast min kvinnliga intuition som ledstjärna eftersom jag bannlyst Dan och hans välmenande råd ifrån köket för att få spela ifred och utan press.

Vem sitter och vinner turneringen då om inte lilla jag? Mot alla de råbarkade pokernördarna med sina procent-odds mumlandes i mungipan under hela spelandet? Jag vann! 120 dollar, rätt ner i fickan! 1:a av 57 pers.

Vadå? Jag? Nej, jag vinner turneringar hela tiden, visste precis vad jag gjorde...

Ha, tjena... Men nåt rätt gjorde jag ju uppenbarligen. Min kvinnliga intuition är inte att förakta mot alla hardback-böcker med påhittade kniviga situationer som pluggas in tills de sitter som berg i huvudet på vissa... Moahahaha!!! Jag älskar att gloata!

 

I helgen var jag hemma och partade... Eller ja... mamma och jag drack mineralvatten och Linda och jag åt thai-mat. Värsta festen. Pappa bjöd på kaffe och jag gengäldade det genom att få hans dator att gnälla massor. Jag hatar sånt. Jag skulle inte klara mig utan min dator. Speciellt nu när den är enda länken till mitt gamla liv. (Okej, kanske inte den enda...) Jag bryter ihop och gråter som ett spädbarn då den bråkar med mig.

Gick på stan och handlade tråkiga kläder men jag var tvungen och t.o.m svarta, vanliga tröjor från H&M var roliga när jag inte fått shoppa på flera veckor. Nästa helg kommer Linda hit, då ska vi shoppa här oxå.

Nu kan jag iallafall rulla omkring på golvet, lika smidig som en klump med sälfett, och åma mig utan att få skavsår på axlarna.

 

Dagens fråga: Finns det någon som faktiskt gillar föräldramöten? På riktigt? Varför har man dem annars?

Första inlägget in mina nya blogg då. Inlägget som ska lägga grunden för alla kommande inlägg, sätta ribban liksom. Jag ska sätta den högt! Eller ja... så högt att jag utan ansträngning kan kliva över den.

 

Just nu sitter jag här i min ensamhet och spelar poker. Jag är jätte-off och surig idag. Har försökte att få upp humöret genom att tröstäta kakor men det funkar bara en kort stund åt gången.

Jag insåg inte att jag flyttade in till en nattuggla som hoar längtansfullt då klockan börjar närma sig 21, 22 sådär... Som flaxar oroligt med vingarna och längtar efter frihet då pokerborden börjar fyllas och den ljuva metalliska doften av inbillade slantar börjar göra sig påmind ännu en gång. Nu vet jag dock. Och just idag kan jag bara fokusera på hur ensam jag är. Jag kan inte lyssna till de ljuva viskningarna som sjunger om dyra resor och prassliga dollarsedlar i mängder. Idag är jag bara sällskapssjuk och kärlekstörstande. En nybliven sambo utan att en sambo att gosa med.

 

Nu har jag varit Kulturamas lilla kelgris i 2 veckor och jag har dansat konstant i 1 vecka. Min kropp protesterade vilt mot denna plötsliga massmotion och förvandlades till en stel, öm klump i onsdags. Det tog mig ca en kvart att resa mig ur soffan. Trots mitt handikappstillstånd så lyckades jag spöa Dan i bowling på kvällen och slog 8 strikes, varje strike ackompanjerades av en liten dans som höjde stämningen i hela bowlinghallen.

Tillbaka till pluggandet: Det kommer dröja innan jag vänjer mig vid att gå upp vid 6 på morgonen igen. Jag är helt slut då jag kommer hem, orkar ingenting alls förutom att gå och lägga mig. Jag svettas varje dag men det är ingen mening med att duscha förrän man kommer hem – om ens då – eftersom jag ändå bara ska svettas igen dagen därpå.

Jag dansar jazz, modernt, street och balett och är mörbultad varje dag av att rulla på golv men det är skoj. Går på kvällskurser också som om dagarna inte vore nog. Släpar min träningsvärkshärjade lilla rumpa till street och jazz 2 gånger i veckan, utöver mitt vanliga schema.

 

I helgen ska jag fara hem till Linköping och bli omhuldad av familj igen förhoppningsvis, behöver koppla av lite. Är så mycket med ny bostad, ny skola, nya människor... nya muskler...

 

Dagens fråga: Vart har min pincett tagit vägen?